27: tänkbart vid klädkonsumtion

• Svenskarna köper 24 kg kläder per år. Detta motsvarar 6 fulla normalstora tvättmaskiner. I summor så 2011 handlade vi tillsammans kläder och skor för 80 MILJARDER kronor.
• Per 1 kg konventionellt odlad bomull går det 1 kg kemikalier i form av bekämpningsmedel. Markerna blir så småningom obrukbara.
• Det går åt ungefär 10 000 liter vatten för att tillverka 1 par jeans.
• Det går åt 97% mindre energi om man handlar ett begagnat plagg istället för ett nytt.
• Ekologisk bomull står för 0,1 % av all bomull som används inom klädindustrin.

24 kg kläder! Min första reaktion, men näääää det är ju sanslöst. Så funderade jag på vad jag har köpt under ett år. Det är väldigt mycket begagnat och mest till min son men ändå med vinterkläder (blev 2 overaller – makalös växare här hemma) en mycket behövlig vinterjacka till mig – bara det är ju en maskin. Så jag har nog köpt/lånat/fått 2,5 maskiner kläder, inräknat skor med. Jag anser mig inte som en storkonsument, och det här måste ju vara normalt när man har ett barn i växaålder. Lika mycket har ju getts bort/lagts undan. 

MEN jag hade absolut kunnat anstränga mig mer på begagnatmarknaden och det känns mer och mer viktigt för mig. En stor anledning är gifterna som kan hittas i kläderna. Dels förstås för vår egen hälsa, våra egna vattendrag men också för situationen i tillverkningslandet och de som tillverkar kläderna.  Personerna som har sytt min tröja ska ha skäligt betalt (nej det är inte tre kronor i timmen H&M), de ska ha bra arbetstider, kunna organisera sig fackligt, få tillgång till utbildning och inte jobba i hälsofarliga miljöer.

Naturskyddsföreningen har gjort tester på klädesplagg, 2008 testade de 17 t-shirts och i 16 av dem fann de spår av nonylfenoletoxylat i varierande halt. Här kan du läsa om det testet.

Nonylfenoletoxylat (NPE) är en kemisk lösning som har använts över 50 år i bl.a. industrin som surfaktant och som tvättmedel. Det är en alkylfenoletoxylat. När NPE bryts ner bildas bl.a. nonylfenol (NP), som har visat sig likna östrogen och därför kan skapa hormonrubbningar, men det är också en toxin på flera andra sätt, samt svårnedbrytbart. Som toxin kan det också verka genom att göra organismer som utsätts för täckta av tvålartade lager som gör det svårt för dem att röra sig. Det kan också göra organismer mindre intelligenta och få dem att förlora medvetandet.

NPE och dess nedbrytningsprodukter kan nå floder och vattentäkter, och då påverka det marina livet samt dem som i övrigt lever av detta vatten (t.ex. använder det som dricksvatten). Hanfiskar som utsatts för kemikalien har utvecklat tvåkönhet, och för övrigt har fiskars överlevnad minskat till följd av bl.a. leverskador, sämre fertilitet och metabola störningar. NPE är förbjudet i bl.a. EU, men inte i hela världen.

Trevligt. Samma år gjorde de ett annat test på t-shirs med tryck och undersökte själva trycket för att se om de innehöll ftalater. Ftalater har vi ju nämnt tidigare, de används som mjukgörare i plast och är erkänt hormonstörande. I artikeln här kan man läsa om testet och även om hur hanfiskar bl a visats kunna utveckla äggstockar vid exponering av ftalater. De här giftiga ämnena sprider sig med damm, och vi tvättar ju kläderna och då sprider vi dem via vattnet.

Sedan 2012 finns Bra Miljöval även som klädmärkning. Det kan man fråga efter, jag har sett det på bl a Åhléns barnavdelning. Det är lite lättare att hitta eko-kläder till barn än till vuxna tycker jag.  Men där kommer ju en tidigare punkt in. Ställ frågan! Finns det ekologiska varianter? Hur har det här plagget påverkat miljön? Många tänker säkert att vad spelar det för roll om jag frågar expediten på H&M, jag vet att det känns larvigt men tänker att alla resor börjar med ett steg. Konsumenten har ju all makt egentligen. Utan oss ingen affär.

Jag har i åratal slagit dövörat till och skyllt på olika omständigheter, men nej nu har jag nått min tipping point. Mars 2013. Jag vill inte medverka mer till att människor och miljö tar skada bara för att jag vill ha ett nytt plagg till helgen, eller står framför min garderob och suckar “inget att ta på sig”. Jag kan inte säga att det kommer gå vägen i alla lägen, men jag ska göra mitt bästa för att handla mer begagnat eller ekologiskt, och framförallt handla bättre kläder som räcker längre. Även till min son, då de kan bli mer värda på begagnatmarknaden i sin tur. Jag är dock lite sentimental med hans kläder ännu.

Att handla ekologiska nya kläder är dyrt. Det kan ju skilja 1000 kronor på en konventionell overall och en klimat- och miljösmart. Alla kan inte välja det dyra, förhoppningsvis kan man hitta en begagnad – men det är ju inte säkert. Det kommer att bli svårt att följa det här, när det kommer till ytterkläder och skor. Därför vill jag inte säga något mer än att jag ska försöka. Men jag kan lova en sak och det är att inte slentrianmässigt köpa den där toppen jag INTE behövde.

En bra grej tycker jag är att det känns som om begagnatmarknaden har blivit lite hetare de senaste åren. Många klädbutiker har satsat på egna secondhand-butiker där man kan fynda deras egna äldre kollektioner. Helt plötsligt har “riktigt” mode blivit möjligt för fler – även om det är förra säsongen. Alltså second hand har ju varit modernt tidigare med, men då gällde det mest äldre second hand som en flärdfull 60-tals klänning. Det är ju fortfarande modernt, men kul att även nyare mode förblir säljbart. Dessutom så känns det som om klädloppisar och olika begagnatsajter blomstrar. Toppen säger jag!

Naturskyddsföreningen startade Klädbytardagen för ett par år sedan och det är en riktigt bra grej. I år infaller den 20:e april, och här kan ni läsa tips ifall någon skulle vilja dra igång en egen Klädbytardag på sin hemort.

Edit 2013-03-10: Har läst en del kommentarer i en storblogg under dagen, angående biliga kläder och miljögifter och så. En av kommentarerna handlade om miljögifter i ytterkläder, och att de kläderna har man inte närmast kroppen, antar att hen menade att det inte är lika farligt som tex t-shirts. Då kom jag att tänka på en aspekt jag inte tagit upp här med tanke på miljögifter i kläder och det är ju att ifall vi konsumerar kläder med rester av miljögifter i, då är ju det stora problemet för de som producerar kläderna – människorna som gör dem och den lokala miljön.

En annan kommentar löd i stil med att om plagget är billigt för oss så har någon annan betalat för det. Och det tror jag är jäkligt sant, billiga grejer för oss, ja då har någon annan lidit för det, ekonomiskt eller hälsomässigt. Ett snorbilligt nyproducerat plagg är helt enkelt för bra för att vara sant. 

Begagnad tröja och nya strumpbyxor våren 2012.