Innan jag startade den här bloggen så hade jag en blogg om barnlöshet som lyckligtvis blev en blogg om graviditet, det hela resulterade i det mest fantastiska barn och det går inte en dag utan att jag känner tacksamhet. Och rädsla. För i tanken är jag ännu en försökare. Jag hade svintur. Min barnlöshet berodde på ensamhet. Jag hade även en del besvär som krävde operation, men när jag väl for iväg till Danmark (heja Danmark!) så krävdes det enbart två försök. Två futtiga försök. Men rädslan innan, att det kanske inte skulle gå, fy fan. Rädslan och längtan, det höll på att göra mig psykiskt sjuk. Randen till avgrunden kröp obehagligt nära.
Eftersom jag rörde mig och fortfarande rör mig i de kretsarna på nätet så är barnlöshet något jag fortfarande tänker på ofta. Jag har även vänner IRL som är mitt uppe i IVF-karusellen. Den senaste tiden har det varit så otroligt mycket sorg. Avbrutna graviditeter, missed abortions, embryon som inte fäster.
Ålder brukar pekas ut som en avgörande faktor, och visst det är svårare att bli gravid efter 35, men innan 35 år så är det enligt en ganska färsk dansk studie precis lika lätt att bli gravid om man är 22 som 32 år gammal. Miljögifterna vi omger oss av påverkar fertiliteten så mycket vet man. I vilken utsträckning..?
Ftalater: mjukgörare i PVC-plast (t-shirt tryck, plastpåsar, byggmaterial som golvmattor, leksaker etc.)
“Det finns ett flertal olika hormonstörande ftalater och ett par av dem är officiellt klassade som reproduktionsstörande och misstänks vara cancerogena. I djurförsök har ftalater orsakat fosterdöd, utvecklingsstörningar, minskad fertilitet, samt leverskador och tumörer. Laboratorieförsök har visat att hanfiskar kan utveckla äggstockar vid ftalatexponering. Flera negativa effekter kan även påverka vuxna och barn.
Ett antal olika ftalater har visat sig vara antiandrogena, bland rapporterade effekter finns missbildning av urinröret och penis, försämrad spermakvalitet och minskad fertilitet.”
Bromerade flamskyddsmedel: finns i mängder av grejer, plast, tyger, elektronik, mjuka leksaker etc.
“PBDE (polybromerade dimetyletrar) är en vanlig grupp av dessa ämnen som visat sig ha miljögifters alla klassiska egenskaper. De är fettlösliga, ansamlas i näringskedjor och är svårnedbrytbara. De återfinns också i djur och människor över hela jordklotet – även vid polerna, långt från alla utsläppskällor. Varianter med korta kedjor av bromatomer anses vara farligare och flera av dem har också förbjudits inom EU (penta- och okta-PBDE).
Eftersom flamskyddsmedlen inte är kemiskt bundna till de plaster eller textilier som impregnerats läcker de sakta ut i inomhusluften eller sprids som dammpartiklar. Halterna av PBDE är som regel högre i kontorsmiljöer än i hemmiljö. Luft och damm är de viktigaste spridningsvägarna, men vi får i oss det även via maten vi äter.
PBDE är hormonstörande. De har visats kunna påverka sköldkörtelns hormonsystem, thyroidsystemet, vilket i sin tur antas kunna störa hjärnans normala utveckling under fosterutvecklingen. I råttförsök har exempelvis penta-PBDE också visat sig ge försenad könsmognad, minskad spermieproduktion och minskade nivåer av könshormoner.”
Bekämpningsmedel
“BEKÄMPNINGSMEDEL FINNS AV många olika slag. Gemensamt är att de är giftiga för insekter, ogräs eller svampar med mera. Många av de starkare medlen är ökända miljögifter, varav flera är förbjudna sedan länge, exempelvis DDT. Men de återfinns ändå i såväl blod som bröstmjölk hos människor världen över. Även “mildare” preparat som pyretriner har visat sig ha vissa hormonstörande effekter.
Bekämpningsmedelsrester når oss via mat och dryck, men också exempelvis via importerade kläder, skor och mattor som besprutas mot ohyra innan leverans. I en amerikansk studie visade forskarna att barn som fick äta ekologisk mat uppvisade betydligt lägre halter av bekämpningsmedelsrester i urinen än kontrollgruppen, vilket tyder på att maten är en viktig källa för vårt intag av dessa ämnen. En annan ny amerikansk studie pekar på ett möjligt samband mellan höga halter av bekämpningsmedel i urinen och hyperaktivitet hos barn.”
Tensider: Tvättmedel, kläder
“Nonylfenoletoxilat är en tensid som används i stora mängder inom textilindustrin vid tvättning av textilier och i olika kem-tekniska produkter. Nedbrytningsprodukten nonylfenol är en av de vanligaste föroreningarna i svenskt avloppsslam, trots att det är förbjudet att använda inom EU. Källan till föroreningen är främst importerade kläder och ämnet tvättas ut i våra tvättmaskiner för att till sist hamna i svenska sjöar. Nonylfenol är svårnedbrytbart, fettlösligt och ackumuleras i näringskedjor. Ämnet har viss östrogen effekt och kan eventuellt också gripa in i andra led i hormonsystemet.”
Bisfenol A: kassakvitton, klar polykarbonatplast tex kontaktlinser, nappflaskor, insidan av konservburkar.
“Bisfenol A har en kraftig hormonpåverkan och har kopplats till en lång rad sjukdomar och hälsoproblem som ökar i västvärlden: prostatacancer, bröstcancer, missbildningar hos spädbarn, försämrad spermiekvalitet, tidigarelagd pubertet, insulinresistent diabetes och fetma. Nyligen förbjöd EU bisfenol A i nappflaskor, övrig användning har ännu inte reglerats.”
All text är hämtad från Naturskyddsföreningen, ni kan läsa artikeln här.
Vad kan man göra som konsument då? Vissa saker är ju lättare att undvika än andra. Att köpa en ny soffa i dagsläget som inte innehåller skadliga ämnen är i princip omöjligt om man inte har jättestor plånbok.
MEN vissa saker är superlätta att undvika:
Kläder med plasttryck. Superenkelt, köp dem inte.
Plastskor. Köp inte “Foppatofflor” eller andra skor av plast. Plastsanera över huvudtaget.
Köp miljönmärkta produkter (tvätt- och diskmedel, städ- och hygienprodukter, duschpsylar etc).
Strunta i sköljmedel, sjukt onödigt ändå.
Använd hård tvål i badrummet istället för flytande.
Välj eko när du handlar värstingprodukterna som Naturskyddsföreningen listat.
Köp inte antibakteriella produkter/kläder.
Barns leksaker. De är fulla av de här ämnena. Mjukisdjur, sandleksaker, badleksaker. Vissa är lite bättre än andra. Den plasten LEGO är gjord av räknas som ett bättre alternativ t.ex. Man kan använda näsan, luktar prylarna extremt mycket plast så är risken stor att de är fulla med ftalater. Billiga leksaker typ de man får i Maxboxen eller i Happy mealet, ni fattar vad jag menar. Gift.
Konsumera mindre, ju färre prylar ju mindre gift!
Städa mer! (Det är i dammet de här ämnena samlas).
365 eko 