24: Återvinna

I den takt återvinning ökade så ökade den hemma hos oss när jag var liten. Jag vet inte idag om det hade med ekonomi att göra, om man betalade sophämtningen per kilo….? Men jag vet att vi återvann i princip det mesta som kunde sorteras. Tidningar eldades det upp ganska många i braskaminen om vintern i och för sig. När jag var liten fanns retur för metall i allafall,  konservburkar och aluminumburkar, per kilo. Jag minns hur jag satt på ladgolvet och bankade dem platta. Glas återvann mamma själv hemma så att säga – vi hade massvis av fruktträd och hon syltade och saftade.

Jag kan ha helt fel, en kan det inte ha varit så med att det inte fanns lika mycket material att slänga??? Tandkrämen kom utan kartong, tidningarna var inte inplastade, det fanns ingen frukt att köpa, typ lite så. Vi handlade inte alls på samma sätt vi gör idag. Eller romantiserar jag det? Man köpte det man behövde, varorna höll längre, det var inte samma slit och släng.

Återvinning har helt enkelt utvecklats i takt med behovet tror jag. Bland annat började man återvinna mer glas för att det ställde till det i förbränningen av hushållssoprna. Värdefulla råvaror återvinns oftare, som tex koppar – där 80% av all bruten koppar fortfarande är i omlopp.

Att återvinna sparar inte bara råvaror och sopor i deponi, man sparar energi. Om man tex återvinner en pantburk istället så sparar man 95% av den energi som det skulle gått åt till att göra en ny. Vi sparar 1 miljon träd om året då vi återvinner tidningspapper och pappförpackningar.

Svenskar är generellt bra på att återvinna. Så här ser bilden ut för Europa:

Sverige är på fjärde plats, slagna av Slovenien, Belgien och Tyskland.

Siffrorna för 2011 var antal kg avfall per person: 459 kg. Av detta var den biologiska återvinningen (kompostering och rötgas) 69 kg/person. Energiåtervinningen (i form av fjärrvärme) var 236 kg/person. Materialåtervinningen (material som återvinns i annan form) var 150 kg/person vilket är 32,8% av soporna. 0,8 % av avfallet deponerades 2011, 2001 skärptes lagarna för deponi och det blir mindre och mindra avfall som deponeras. Deponier är ju i vardagligt tal soptippar, de som fanns (och fortfarande finns och gör skada) och de som fortfarande nyttjas.

Farligt avfall: Färg, batterier, kemikalier etc lämnades det in 59 830 ton 2011, det är 6,9 kg/person. Det finns dock beräkningar som på att 4000-6000 ton farligt avfall slängs i soporna varje år.

Jag har alltid sorterat, mer eller mindre. När jag bodde på Söder med en kombo så plockade jag upp grejer hen slängde i sopen. Metall, glas och hårdplast var och är sådana grejer som jag bara inte kan slänga. Och farligt avfall förstås. Jag har i perioder slappat lite, inte med de ovanstående grejerna men med biologiskt avfall (hata kompostflugor) och papp. Vilket är ju dumt, jag har 30 meter till en jättebra återvinningsstation. Nu har de utökat den med batteriholk och glasåtervinning. Så i princip behöver jag aldrig återvinna något någon annanstans. Elavfall förstås och farligt avfall, åker förstås till Återvinningscentralen i Visby.

Sedan jag började med den här bloggen har jag skärpt ihop mig och sorterar ALLT. Tänk de där små klisterlapparna på äpplen. De åker i plasten. Det kanske kvittar lika så länge jag har ett blöjbarn hemma. Det är ett annat inlägg, men jag kör engångsblöjor. De är mitt dåliga samvete. Så badrumssoppåsen är ju densamma. Men jisses! Min “brännbart” under diskbänken slänger jag max en gång i veckan, inte för att den är full utan för att den åker med de andra ut. Vad hamnar däri? Fönsterkuvert. Engångstvättlappar (de där som är torra). Muffinspapper. Bakplåtspapper. Nappar och tandborstar. Tops. Tygrester. Det  är inte mycket hur som.

Jag hittade en bra avfallsguide i pdf-format när jag googlade, ofta står det ju på förpackningarna nu hur de ska sorteras. Jag tycker det kan vara klurigt när två olika material blandas. Är man osäker så googla är mitt tips. Jag har tex trott att det var okej att slänga nappar i plasten. Bot och bättring.

Att återvinna lönar sig!

Bilder och siffror från Avfall Sverige.