7: Den jättedåliga jätteräkan

Idag är det den 16:e februari. Om exakt 1 månad, den 16:e mars infaller årets Miljövänliga Dag, inför detta har Naturskydsförningen återigen tagit tag i Anti Scampi-kampanjen. Målet är förstås att den odlade jätteräkan ska försvinna från våra livsmedelsbutiker och restauranger. Här kan ni läsa mer om just denna kampanj.

Det finns så mycket dåligt med den odlade jätteräkan att jag inte vet var jag ska börja, och den jätteräkan vi äter i Sverige ÄR odlad. Det finns en MSC-märkt jätteräka som säljs om den säger Naturskyddföreningen så här:

Picture 47

 

  • Jätteräkorna odlas framförallt i Bangladesh och Ecuador. Jag har själv varit i Bangladesh och landet ligger mig fortfarande varmt om hjärtat.
  • Räkorna odlas i områden som ligger nära havet, de stora bassängerna översvämmas helt enkelt med havsatten. För att få rum med odlingsområdena så skövlas mangroveskogen, den ursprungliga skogen. Mangrove växer i gränserna mellan land och hav, i deltaområden,  och är livsviktig på så många sätt. Den skyddar från erosion och väder. Mangroven är havets barnkammare, och rymmer stora ekosystem.
  • Räkorna är svåra att få att föröka sig i fångenskap, ett knep är att knipsa av honornas ögon – räkan har ett hormonsystem som är sammanbundet med ögonen, när de förlorar dem så ökar deras möjligheter till reproduktion i fångenskap.
  • Ungefär 60% av alla räkor som föds upp är från viltfångade räklarver. De trålas för hand med finmaskiga nät. Det här arbetet utförs ofta av kvinnor och barn och att gå hela dagarna i vatten är väldigt påfrestande. Dessutom så får de med sig en hel massa andra fiskar och djur som helt enkelt kasseras.
  • För att få räkorna att överleva så antibiotikabehandlas de, vilket inte är bra för konsumenterna, och det är definitivt inte bra för marken. Efter ett par år är odlingen förbrukad, jorden är förstörd av både antibiotikan och saltet, den är obrukbar för odling av grödor.
  • I Bangladesh odlas räkorna framförallt i ett område som heter Cox Bazar och ett område som heter Sunderban. Sunderban betyder “Den vackra skogen” och är ett 10 000 kvadratkilometer stort område som sträcker sig in i Indien. Det är bland annat (jäms med mängder av andra ovanliga och vanliga arter) hemvist för den Bengaliska tigern, en art som 1999 då jag var i bangladesh sas finnas i 400 exemplar. Sunderbans är ett stort deltaområde som till stor del består av mangrove. Det krymper och krymper.

bengaltiger

Bild lånad från www.animalfactguide.com

  • Bangladesh är ett väldigt litet land, till ytan lika stort som en tredjedel av Sverige med en befolkning på cirka 165 miljoner människor. Många människor ser sig tvingade att ge upp sin mark eller arbeta för räkodlingarna, men det är kortsiktigt och när jorden utarmas och odlingarna flyttas finns ingen möjlighet kvar till försörjning. Människorna tvingas lämna sina byar och flyttar till Dhaka. Dhaka är idag en av världens mest befolkade städer med sina dryga 7 miljoner innevånare. Fattigdomen är enorm.

På Naturskyddsförneingen och Anti scampis egen hemsida kan ni hitta mer information, där finns tips på andra mer hållbara alternativ, och det finns material man kan printa ut för att t ex uppmärksamma sin lokala sushirestaurang på att man inte tycker det är okej att de serverar scampi. Sedan Anti scampi-kampanjen drog igång 2011 har nog merparten av svenska folket hajat vad en skamräka är, speciellt sedan Solsidan tog upp det (bra där!), men från tanke till handling kan det ibland vara för långt.

Snälla! Ät inte jätteräkor (scampi, gambas, tigerräkor etc) om ni  inte är utomlands och käkar viltfångade, köp dem inte i Sverige, säg nej till räkorna på sushirestaruangen och den lokala thaien. Jätteräkan är verkligen bara JÄTTEDÅLIG!

Jag har spenderat kvällen med att googla vilka som tipsar om scampirecept och här kommer en lista: Tasteline (33 förslag), Allt om mat (81 förslag), Arla (2 förslag), Oatley (1 förslag), DN (3 förslag), recept.nu (53 förslag), Skånemejerier (1 förslag), Norrmejerier (13 förslag), hittarecept.se (293 förslag). Jag anmärkte på deras Facebook-sidor att jag tycker det är sjukt dåligt, vi får se om de svarar. Jag ska försöka komma på fler och undersöka det här vidare.

Uppdatering 120220: Arla, Oatley och Norrmejerier har svarat och sagt att de ska plocka bort sina scampi-recept. Allt om Mat, Tasteline och Recept.nu tänker inte plocka bort sina recept, alla 3 säger att det ska stå miljövänliga alternativ däremot till scampin i receptet. Jag har bara kollat 1 recept på Tasteline och där fanns det inte angivet något om eko-alternativ. Jag har ställt fler frågor och en ny rapport kommer.

Glädjande är att varken coop eller ica buffé har några scampirecept alls! 🙂

Tv-kockar och andra kändiskockar som skriver recept för en bred publik har ett särskilt ansvar att inte tipsa om scampirecept. Naturskyddsföreningen har gjort en undersökning om vilka kockar som har koll på havet som ni kan läsa här.

Advertisements
This entry was posted in konsumtion, mat, miljövärstingar and tagged , , , , , . Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s